Min mamma är ju präst så då måste ju jag vara kristen ;)
Men jag tror inte på alllt det kristna säger och skriver.
Jag tänkte berätta lite om hur jag tycker och tror att det är:

Jag tror på Big Bang, inte att gud skapade jorden (det låter helt overkligt i mina öron att någon/något skulle skapa jorden, jag tror mer på att det bara har hänt som Big Bang).
Men jag tror ändån att det finns någon/något däruppe, jag vet inte hur det kom ditt men jag tror att det finns någon/något däruppe.
Och för mig är det väldigt skönt att tänka så (jag tror det är det för många andra också, alltså att dett finns någon/något däruppe), för om man tillexempell har sett en skräckfilm och är jätte rädd så kan man bara ligga och tänka att Gud tittar till mig hela tiden så jag behöver inte vara rädd, jag brukar till och med be.
Jag tycker det är jätte skönt att ha det där att någon/något ser mig och att jag kan vara trygg.
Och sen tror jag kanske inte på att Jesus gick på vatten och så, man kan säga att jag tror på lite av bibeln och lite egna funderinga och på Big Bang.
Sen har jag också tänkt på det där att alla är ju rädda för att dö, men tror man på någon/något där uppe så behöver man ju inte vara rädd att man ska vara ensam eller övergiven.
Men det jag mest tänker på är nog det där att även om Gud inte finns så har jag ju ändån haft honom hela mitt liv, han har ju alltid funnits där när jag behövde honom, hålt mig i sin famn när jag gråter, och även om jag får reda på att han inte finns när jag dör har han ju allltid varit där eftersom att jag har trott på honom.

P.S. Det var nog allt om vad jag tror för något, kommentera gärna om det är något ni undrar.